Uppgift Stilleben: Ställ i ordning två olika stilleben utifrån två valda färgkvadranter utifrån färgcirken och måla av dessa med akryl eller tempera eller akvarell.
Mitt första stilleben valde jag att ställa i kvadranten gul till röd. Jag tänkte mig ett ganska enkelt stilleben med en röd duk som grund. På duken ställde jag en orange bricka, två röda ljusstakar och ett gulrött äpple. Det blev ett riktigt julmotiv att måla.
Jag valde att måla det här motivet i akvarell och på akvarellpapper. Jag har målat mycket med akvarell, men främst med akvarellpennor de senaste femton åren. Jag har fått lära mig att man inte använder vit och svart färg i akvarellmålning. Det är vatten som ger en ljusare färg och det vita pappret som ger vitt. Svärta får man genom att blanda brun och blå. Den läran sitter fortfarande ganska starkt i mig, men jag har med åren lättat på det och när jag målar använder jag mig både av vit och svart färg.
Jag började måla, men så fick jag sån prestationsångest att jag snabbt bytte stilleben till något enklare, för det gick bara inte att måla. Jag förstår mycket väl hur barnen på jobbet känner sig när det inte blir som de har tänkt sig. Jag plockade bort brickan och ljusstakarna och lät duken och äpplet vara kvar, men det känndes lite fjuttigt så det blev ett äpple till.
|
Stilleben i kvadranten gul till röd.
Jag började med att skissa upp mina två äpplen för att ha något att utgå ifrån. När jag satt och skissade blev jag så osäker på om jag gjorde rätt eller fel. frågor dök upp. Var börjar man egentligen måla? Gör jag fel som skissar upp motivet först?
När jag målar akvarell har jag alltid ett vanligt datapapper brevid för att kolla färgen och det använde jag mig av nu också. Det känns bra att ta till sina gamla knep när man blir osäker på sitt skapande.
Jag testade att måla ett äpple för att se hur det blev, men hela tiden hade jag den här prestationsångesten att jag inte räckte till, jag kan inte det här helt enkelt.
Jag började måla iallafall med hjärtklappning och därav det snabba hoppet från proväpplet till den här bilden där jag har kommit ganska långt på min bild.
Jag är nöjd med själva bilden (inte fotot då som är för mörkt), men jag är inte speciellt nöjd med mig själv under själva arbetets gång. Jag blev alldeles förvirrad och började tänka för mycket på vad som är rätt och vad som är fel. På hur bilden kommer bedömmas av mina lärare och hur kommer mina kursdeltagare se på den. Har jag förstått uppgiften rätt eller är jag helt ute och cyklar. Ska det vara fler skuggningar.
Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle känna på det här viset. Jag som varit så säker i mitt skapande. De här tankarna får mig att fundera omkring skolan i sin helhet. Är det så här många barn och ungdomar känner sig i skolan, att de inte riktigt känner vilka förväntningar vi vuxna har på dem. Samtidigt är just att skapa mycket personligt och enormt utelämnande. Det känns lite som att jag klär av mig naken inför andra, ja det här är jag så här ser jag ut. Stora tankar som jag måste fundera mer på.
Det jag känner att jag måste tänka på är att sänka mina krav på mig själv. Jag ska inte bli konstnär. I bildskapandet med barn känner jag att man måste börja i det lilla och skapa för sin egen skull, inte för andra. Processen, utvecklingen i arbetet måste vara det viktigaste och inte resultatet.
blev det här som jag tänkt då? Svaret är nej. Jag brukar nynna på sånger och ha ett leende på läpparna när jag målar med akvarell. Det här kändes som om det var första gången jag såg ett akvarellskrin och känslan blev att jag inte hade en aning om hur jag skulle hantera färgerna.
Läxan till mig själv får bli att sänka mina krav på mig själv.
Åsa
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar