Caroline....

Förra veckan på Liu gjorde vi en övning där vi tecknade av en person som satt mitt emot oss. Vi fick i uppgift att enbart titta på människan och långsamt teckna på pappret. Vi fick i uppgift att måla bilden med valfritt material.

 



 

Jag valde att måla min bild av Caroline med torrpastellkritor. Det första jag gjorde var att kalkylera av bilden på ett växtpapper.

 

Jag började att måla Carolines ansikte med en såkallad hudfärgad krita. Jag dämpade med tops för att sudda ut kritdragen.

 

Carolines ansikte fick en blandning av hudfärgad- och vit krita.

 

Carolines näsa och kind fick skuggor i brunt och blått. Munnen fick en ton av rosa.

 

Carolines hår målade jag med olika toner av brun.

 

Carolines glasögon målade jag i brun, blå och vit. Jag suddade kritsträcken noga för att få färgerna att blanda sig.

 

Bortsett från att Caroline ser ut som en sur gubbe ( Caroline är jättesöt i verkligheten och har lätt till leende och skratt♥) så tycker jag att hela uppgiften var rolig. Att inte få titta på pappret när jag tecknar är jättesvårt. Jag fick verkligen anstränga mig för att hålla blicken fäst på Caroline. Att teckna långsamt var också svårt. Pennan vill liksom dra iväg och teckna snabbt.

Jag målade mycket tunt med pastellkritorna i den här uppgiften och suddade mycket med tops. Därav sprayade jag bara bilden en gång och det var när den var färdig. Jag vet att jag ofta har en aning bråttom och vill göra klart, men jag tog tid på mig och tycker att tekniken fungerade bra. Jag tyckte också att det var roligare att måla med torrpastell den här gången än vid landskapsbilden.

Det här är en uppgift som jag kommer att göra i barngrupp med äldre elever. Jag tycker att uppgiften passar äldre elever bättre än yngre därför att det krävs en stor portion koncentration när eleverna inte får titta på pappret. Jag tror också att de har en förståelse för att det blir roliga bilder som kanske inte är speciellt likt den kompis man tecknat av.

 

Åsa